Nu ska jag snart åka iväg till Karlstad igen.

Har varit uppe nu på morgonen å packat å sett till att alla papper kommer med.

Men jag märkte att det är mycket lättare å åka till skolan när jag åker supertidigt på morgonen å bara går in å pussar hejdå till Adde. Istället för som det blev idag när han åkte iväg till jobbet å båda var vakna när vi sa hejdå. Nä, mycket lättare å bara gå in å säga jag åker nu, hejdå! å sen va tvungen att åka.
Men men, jag kommer ju hem igen på fredag.
Å vi borde ju vara vana att va ifrån varandra, eftersom vi bodde 10 mil ifrån varandra de första åren vi var tillsammans.


Å varför ska det alltid vara så att det känns som att man glömt någonting när man ska åka iväg någonstans??
Varenda gång vi ska upp till skolan känns det som att det är nått superviktigt jag åker ifrån. Tror dock inte det har hänt än, som tur är.. peppar peppar ta i träd!
Men förra veckan när vi åkte till skolan, i tisdags, så höll jag på å glömma mina anteckningar som jag skrivit till röntgenbilderna vi skulle ha seminarium om. Å då hade jag gått ut till vägen där jag skulle bli hämtad, å precis när jag ser bilen lite längre bort på vägen så kommer jag på att jag glömt de, så då var det bara att springa in å hämta dem. Men det var ju tur att jag kom på det då, annars hade det inte gått så bra!

Å jag måste bara glänsa lite; Jag fick Väl Godkänt på seminarieuppgiften som vi var uppe å redovisade i tisdags!!
Nöjd!?! jepp!